En vardag med kaos, mys och många inslag av bus, kryddad med roliga utsagor och dräpande kommentarer - helt enkelt ett liv med barn.
tirsdag 26. mai 2009
Inflytande från kusinen
Till slut tyckte jag att det räckte och sa åt henne att sluta bråka
J
-"Jeg bråker ikke"
-"Jo, det gör du"
Hun bara stirrar på oss med ett leende varpå hon säger
-"Ska jeg sende deg på rommet"
Hon måste ha lärt sig av Levi hur man ska svara sina arga föräldrar.
När Rasmus kom hem från dagis idag var han så trött att han somnade på väg upp i sängen.
Barntv
lørdag 16. mai 2009
Stora barn
-"Nå kan jeg ta med tanden å handle i butikken"
Rasmus pojken har lärt sig cykla utan stödhjul, han är så stolt. Han cyklar runt, runt i rondellen utanför huset. I vanlig Rasmus stil går det fort och ser ganska vingligt ut. Han tittar sällan framåt och utbrister ett "yeah", jippie" och "se så råkul jeg er" medans han cyklar runt med ett brett leende på läpparna.
tirsdag 12. mai 2009
Bertil
Bertil är kanske inte det finaste pojknamnet som jag och Daniel vet om. I flera månader har Daniel skämtat med barnen om namnet, den som kommer först nerför trappan er en Bertil och så vidare. Det har slutat med att barnen har fått ett slags hat/kärlek förhållande till namnet. Båda barnen ska numera döpa sina söner til Bertil.
Det kulminerade förra veckan när Rasmus satt på vardagsrumsgolvet och grät för att han inte het Bertil! Det var ingen hejd på vilken hemsk mamma jag var som inte hade gett honom detta det finaste av alla namn. Han ville så gärna heta Bertil och det hjälpte inte att jag erbjöd mig att kalla honom för Bertil. Eftersom han inte het det när han var bebis hade jag gjort ett oåterkalleligt fel som helt enkelt inte kunde förlåtas.
Han skulle i alla fall vara snälla och döpa sina bebisar til Bertil.
fredag 8. mai 2009
Regnväder
onsdag 6. mai 2009
Jentelus og guttelus
J:
-"Men Rasmus da kan du ikke kose på mamma får da får du jentelus"
R:
-"Nei, fordi jeg har så....mmh...bra...mhmm..guttelus, så jeg får ingen jentelus"
lørdag 2. mai 2009
Vem vill bli miljonär?
Fyra års åldern är en frågvis ålder, inget svar är bra nog det kommer med 1000% säkerhet alltid en följdfråga tills det till slut bara kvarstår obestridliga fakta men inte ens detta är gott nog för pojken.
Erfarenheten säger att han kommer att växa det av sig men just nu är dagen en pers, om jag ändå hadde vunnit en miljon för att jag klarat av alla frågor men ikke. Det är livets frågesport helt utan vinst. Möjligtvis lär man sig lite tålamod genom denna prövning:)