Så har vi kommit till den tiden när det är slut på frivilliga kramar. Första gången jag fick höra det var i måndags. Jag och Rasmus var ensamma hemma och stod och lagade mat i köket, jag kramade om honom och sa att jag saknat honom när jag var i NY. Till svar fick jag ett litet skratt och ett
-"Mamma, du gjør meg så flau"
Efter det har det kommit flera gånger den här veckan, med eller utan andra folk i rummet, en kram eller en puss gör min otorligt stora?!? femåring generad.
Lite väl tidigt tycker nog att det är.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar